Tjenare. Jag tänkte jag skulle ta och berätta om en gång vi var och fiskade i västerbotten. Det hela börjar med att morsan har några släktingar som bor i västerbotten det var därför vi for dit.
Innan vi for dit så läste min broder om det fanns några bra fiskeställen i närheten. Han hittade snabbt information om olika fiskevatten i närheten. Vi valde ut ett vatten och planerade när vi skulle fara dit och hur vi skulle ta oss dit,sen bar det iväg. Min broder hade läst på nätet att det fanns storvuxen havsöring,lax och gädda i detta vatten. Perfekt tänkte vi och tacklade på våra fiskeredskap. Vi började fiska i ett litet sel med lungflytande vatten. Min broder flugfiskade och jag spinnfiskade. Efter ett fåtal kast så kommer hugget. Jag tänker att detta måste vara en öring eller lax. Fisken kämpade ner mot botten och slet på slirspärren även om jag hade den ganska hård inställd. Kampen vara inte så länge och efter ett tag är fisken trött och jag kan börja dra in den. Suck...En grön öring.... Ibland så kan man bli lurad av gäddor i strömt vatten eftersom gäddor som lever i strömt vatten kan bli mer än dubbelt så starka som dom som lever i lugnt vatten. Jag tar ut draget och släpper tillbak gäddan.
"Ska vi röra på oss eller" Frågar jag min bror som står uppströms och flugfiskar. "Mm visst det verkar vara ganska dött här"..Sagt och gjort vi rör oss uppströms och går igenom en skog slutningen kommer vi fram till ett sel där det rinner strömt vatten en bit upp och en bit ner så just emellan strömmarna är det lugnflytande vatten som är ganska smutsigt. "Man får väl testa.Man vet aldrig vart fisken står" Tänker jag och kastar ut min slitna spinnare som jag hade köpt hos Clas Ohlson för ett tag sen. Jag kastar nästan till andra sidan och vevar sakta in...När draget är ungefär på mitten av selet kommer hugget.. Ganska segt hugg och fisken gör inte så mycket motstånd...Toppen tänker jag...En till gädda... Brorsan kollar på mig och flinar "En gädda?".."Mmm verkar så iallafall"...Den följer med upp till ytan och det är första gången jag ser fisken...Hmmm tänker jag..Det verkar iallafall vara en stor gädda! Vi hinner se fisken cirka 2 sekunder innnan den går ner under ytan igen. Efter ett litet tag kommer den upp igen och visar sig...Då ser jag att denna fisken har för många fenor för att vara en gädda...Sen ser jag prickarna och sen huvudet...Jag börjar kallsvettas..."Tomas det är en öring...DET ÄR EN ÖRING!!! Ta det jävligt lugnt!!!" Pulsen ökar som en rymdraket som är påväg upp till månen...Fisken kommer in till land och då kommer vi ihåg att vi inte har nån håv! "Jag tailar den" säger min broder..Sagt och gjort..Han tar ett stadigt tag om fenan och hivar upp öringen på land.. Vi kollar på fisken och skriker för allt vi har.."Du den väger lätt över 5kg!!"..Morsan kommer rusande och frågar varför vi skriker,sen ser hon fisken och förstår varför.. Fiskarna som står på andra sidan frågar om det är en öring.. "Ja och en stor sådan" säger vi tillbak.. Dom skriker grattis och klappar med händerna. Vi tar fisken och beger oss till bilen som står parkerad en bit bort. Willyspåsen vi har med oss till fisk räcker inte så vi klipper upp påsen och lägger fisken raklång över påsen och beger oss till morsans släktingar för att väga fisken. Kort efter är vi framme och vi tar deras gamla våg för att väga fisken eftersom deras hushållsvåg inte räckte. Efter vi har ställt in vågen stannar den på 7,5Kg...Ojojoj tänker vi. Denna fisken kommer vi nog komma ihåg ett tag tänker vi. Öringen kommer nog vara ett personligt rekord en bra bit till för mig iallafall!
Detta var mitt livs bästa fiskeäventyr!! Hoppas ni gillade läsningen!
Notera: Varför jag inte skriver namnet på vattnet vi fiskar i är därför att detta vatten är väldigt känsligt för överfiske. Att det är i västerbotten är det ända du får veta :P
Om du hittar nåt fel i texten kommentera då!